Bara ungefär en av fyra finska jobbannonser säger vad den betalar. Vi analyserade 16 732 aktiva annonser för att ta reda på exakt vilka som uppger lön och vilka som håller den dold.
16 732 annonser·Senaste 90 dagarna·Uppdaterad juli 2026
~1 av 4
finska annonser innehåller en lönesiffra
4 440
annonser med lön angiven (av 16 732)
66 %
av angivna löner är månadsbaserade (mot 32 % timbaserade)
Källa: jobcrawls.com · senaste 90 dagarna · mars 2026 · rättsligt läge uppdaterat juli 2026
01
Transparensgrad per bransch
Fråga någon jobbsökande i Finland vad som frustrerar dem mest med rekryteringsprocessen, och löneomfång kommer upp snabbt. De flesta jobbannonser säger helt enkelt inte vad de betalar, vilket lämnar kandidater att gissa, förhandla i blindo eller spendera timmar på intervjuer för roller som visar sig ligga under deras golv.
Rubriksiffran om ungefär 1 av 4 döljer enorm variation mellan branscher. Forskning leder med 62 % av annonserna som inkluderar lön, ungefär nio gånger högre än Automotive i botten. De branscher som är mest benägna att visa sina siffror tenderar att vara de med stark offentlig sektornärvaro eller etablerade kollektivavtal, där lönetransparens redan är en kulturell norm.
Högsta lönetransparensgrader per bransch
Andel annonser med löneangivelse · Finland · senaste 90 dagarna
Forskning
62% (n=68)
Städning
43%
Utbildning
41%
Vård
40%
Juridik
39% (n=49)
Logistik
29%
HR
28%
Lägsta lönetransparensgrader per bransch
Andel annonser med löneangivelse · Finland · senaste 90 dagarna
Automotive
7%
Marknadsföring
16%
Bygg
17%
Teknik
19%
Data
19% (n=48)
Finans
21%
📊
Data-branschens anomali
Dataroller (analytiker, ingenjörer och dataforskare) är Finlands mest distansvänliga bransch, med omkring 87 % av annonserna som erbjuder distans- eller hybridarbete. Ändå är det bara 19 % av Dataannonserna som uppger lön, en av de lägsta nivåerna på marknaden. Kandidater som riktar in sig på dessa roller möter ett dubbelt informationsgap: de vet att de kan arbeta varifrån som helst, men inte vad de kommer att betalas för det.
Teknik berättar en liknande historia. Det är Finlands största rekryteringsbransch med över 3 200 annonser de senaste 90 dagarna, men bara 1 av 5 uppger lön. Sektorns beroende av individuell förhandling och konkurrenskraftig benchmarking mot globala talangpooler gör finska teknikarbetsgivare motvilliga att förankra sig till ett tal i en offentlig listning.
02
Transparensgrad per senioritetsnivå
Senioritetsmönstret är kontraintuitivt och konsekvent: juniorroller är mer benägna att inkludera löneinformation än seniorroller. Juniorannonser uppger lön i 33 % av fallen, medan seniorroller ligger på 23 %, ett gap på tio procentenheter som har förblivit stabilt.
Lönetransparensgrad per senioritetsnivå
Juniorroller är mer transparenta än seniorroller · Finland · senaste 90 dagarna
Junior
33% (n=1,171)
Mellannivå
30% (n=6,352)
Praktikant
30% (n=760)
Chef
27% (n=547)
Senior
23% (n=475)
En förklaring är offentlig sektors sammansättning. Vård, utbildning och socialtjänstroller fyller övervägande junior- och mellannivåbefattningar, och offentliga arbetsgivare är mer vana vid att publicera löneband kopplade till kollektivavtal. Privatsektorns seniortillsättningar hanteras däremot ofta via executive search eller direktkontakt, där lön förhandlas individuellt och sällan annonseras. Ju högre senioritetsnivå, desto mer blir lön ett samtal snarare än ett annonsfält.
03
Transparensgrad per arbetsarrangemang
Per arbetsarrangemang
Andel som uppger lön · senaste 90 dagarna
Hybrid
35%
På plats
26%
Distans
23%
Lönebeteckning
Av angivna löner · senaste 90 dagarna
Månadsvis
66%
Timvis
32%
Årsvis
2%
Hybridannonser är mest transparenta med 35 %: bransch- och senioritetsprofilen för hybridroller tenderar att luta mot kunskapsarbete och mellannivå till senior, där arbetsgivare som konkurrerar om flexibel talang har mer incitament att visa sina siffror. Distansannonser är minst transparenta med 23 %, vilket är värt att flagga för internationella jobbsökande: många distansannonser riktade mot Finland kommer från företag som verkar på flera lönemarknader, och de kan avsiktligt undvika att publicera en lön för att bevara förhandlingsflexibilitet mellan geografier.
Lönebeteckningsspliten (66 % månadsvis, 32 % timvis) återspeglar den underliggande strukturen på den finska arbetsmarknaden. Månadslöner dominerar professionella och tjänstemannaroller; timlön är standard inom vård, städning, bygg och annat skiftbaserat arbete där lönen regleras av kollektivavtal.
04
EU:s lönetransparensdirektiv: försenat i Finland
Deadline missad
7 juni 2026, EU:s transponeringsdeadline som Finland inte klarade
Slutet av 2026 / början av 2027
När lagen nu väntas träda i kraft i Finland
EU:s medlemsstater, inklusive Finland, skulle transponera lönetransparensdirektivet till nationell lag senast den 7 juni 2026. Finland missade den deadlinen, tillsammans med de flesta andra medlemsstater, och lagen väntas nu träda i kraft tidigast i slutet av 2026, möjligen i början av 2027. Direktivet kräver att arbetsgivare ger löneinformation till sökande innan den första intervjun, antingen i jobbannonsen eller på begäran. Det förbjuder också arbetsgivare att fråga kandidater om deras lönehistorik.
Den nuvarande siffran på omkring 27 % lönetransparens är baslinjen. När direktivet träder i kraft är förväntningen att en väsentligt högre andel av annonserna kommer att inkludera löneinformation, antingen proaktivt i annonsen eller när en kandidat begär det innan intervjun.
Tills lagen faktiskt träder i kraft förblir marknaden lika ogenomskinlig som den har varit.EU:s lönetransparensdirektiv · ikraftträdande i Finland väntas i slutet av 2026 eller början av 2027
Finlands genomförandelagstiftning behandlas fortfarande i riksdagen, och vår fullständiga guide till Finlands lönetransparenslag går igenom vad den kommer att kräva och när. Direktivet sätter ett golv, inte ett tak. Vissa finska arbetsgivare har redan börjat frivilligt uppge löner i förväntan på kravet, särskilt större företag med HR-funktioner som aktivt övervakar EU:s arbetsrätt. De branscher med lägst nuvarande transparensgrader (Automotive, marknadsföring, bygg och teknik) kommer att möta den mest betydande anpassningen.
jobcrawls.com
Filtrera finska jobbannonser efter löneintervall, så du bara ser roller som har uppgett vad de betalar. Omkring 4 400 aktiva annonser inkluderar lönedata, tillräckligt för att jämföra din bransch och nivå innan du börjar söka.
Vård, utbildning, forskning och städning publicerar löneintervall i 40–62 % av annonserna, långt över marknadsgenomsnittet. Om du har överförbara färdigheter till dessa branscher förhandlar du från en mycket starkare informationsposition.
2
I ogenomskinliga branscher, använd listade löner som golv
De ungefär 19–21 % av teknik-, finans- och byggarbetsgivarna som publicerar tenderar att göra det konkurrenskraftigt. Använd dessa siffror för att förankra dina krav i förhandlingar med arbetsgivare som inte publicerar: de konkurrerar om samma kandidater.
3
Distansannonser kräver extra löneforskning
Med 23 % transparens (lägst av alla arbetsarrangemang) lämnar distansroller mest information på bordet. Budgetera extra tid för lönediskussionen och kom förberedd med marknadsdata innan du når erbjudandestadiet.
4
När lagen träder i kraft kan du fråga innan du intervjuar
När Finland transponerar EU:s lönetransparensdirektiv kommer kandidater att ha en lagstadgad rätt till löneinformation innan den första intervjun. Finland väntas göra det i slutet av 2026 eller början av 2027, så räkna med nuvarande regler fram till dess.
Om datan. Lönesiffror och transparensgrader på den här sidan baseras på 16 732 aktiva finska jobbannonser från de senaste 90 dagarna, insamlade av jobcrawls.com direkt från företags karriärsidor och Työmarkkinatori. Transparensgrad beräknas som annonser där en löneperiod finns delat med totala antalet annonser i den branschen, senioritetsnivån eller arbetsarrangemangsgruppen. Branscher med färre än 50 annonser noteras. Den totala transparensgraden på 26,5 % återspeglar annonser där arbetsgivare valde att inkludera löneinformation. Den fångar inte arbetsgivare som uppger lön på begäran men inte i själva annonsen. Juridiska detaljer återspeglar status för Finlands genomförandelagstiftning i juli 2026.
John Spina är huvudförfattare till JobCrawls karriär- och arbetsmarknadsguider för Finland: regionala arbetsmarknadssnapshot, löneguider, regler kring transparens och steg-för-steg-spelplaner för CV, LinkedIn och nätverkande. Innehållet vilar på aggregerad finsk jobbdata och redaktionella riktlinjer så att läsare får enhetlig, handlingsbar kontext.
Vi använder nödvändiga cookies för att driva JobCrawls. Om du accepterar använder vi även analys för att upptäcka sökningar utan resultat och sidor där användare fastnar — aldrig för annonser. Du kan ändra detta när som helst via Cookie-inställningar i sidfoten.
